Efter regnet
När vännerna är slitna och hjärtat blir trött av alla icke-problem som står ivägen för deras njutande av en härlig tillvaro så är det skönt att solen tittat fram. När jag lägger mig i soffan i någon slags utmattad intern protest mot de tvås illa synkade neuroser är det skönt att solen stänker på ryggen.
Imorgon återupptas det ordinarie arbetet på fullt tempo igen. Känns osannolikt. Tacksamt med klättring efteråt, ger mig hopp om en tillvaro med energi över efter arbetsdagen, tid till godo, psykologiskt överskott att dedikera till mitt egenliv.
Livet under semestern var grymt, fantastiskt stundtals och överlag jättebra. Härligt har jag använt många gånger i adjektiviserandet kring semesterdagar. Det kommer fortfarande vara bra på många sätt när jag jobbar och jag slipper säkert en del av den krypande rastlösheten.
Shakez och hennes åsna är på väg till Spanien nu. Skönt att det var ett minimum av drama innan de åkte. Min stressade vän mår bra av att missa en sväng av det här. Så yes homeboy (du bruka läsa här, det gör inte Lady McShake) om du behöver prata om det här, sms:a inte Spanien, hör av dig till mig istället. Hoppas Spanien tar emot dem väl.
Hungrar just nu efter få saker. Mat och kärlek (romans). Det ena ska tänkte jag försöka lösa med en Jonsborgs baconburgare (ja, vegansk) i brist på matlagningsambitioner.
Över och ut, på solig soffa, från mobil.